När jag gick i gymnasiet var jag inte en av de mest motiverade eleverna. Jag satt på Oscars konditori istället för att gå på gympalektionerna, och nu, många år efteråt tror jag att det var ett väl avvägt beslut. Gympan var inget för mig. Gympa är fortfarande inget för mig.
Jag valde och vrakade mellan ämnena min skola erbjöd, och plockade ut guldkornen. Matten var inte ett av dem. Jag minns fortfarande att jag första året ofta ifrågasatte det läraren sade och frågade "varför" väldigt ofta.
En dag fick han väl nog, kom fram till mig och sade:
-Magnea, jag tror att du kan den matte du behöver. Du kan räkna ut hur mycket 20% rea är i butiken, och du fixar det där med plus och minus. Det är allt du behöver för framtiden, håller du med?
Jag var inte sen att hålla med. – Då behöver du nog inte gå på matten längre, tyckte läraren. Kila ner till expeditionen och anmäl att du hoppar av kursen, så är det klart sedan. Det är enkelt!
Vad tror ni jag gjorde? Det tog mig inte mer än några minuter att avsluta matten, for ever. Och jag tror jag klarat mig ganska bra sedan dess.
Nu är jag vuxen, och om jag har tur kanske även förälder om några år. Då måste man tänka annorlunda. Matte är viktigt (och roligt?)! Och självklart var det inte helt ok av läraren att uppmuntra ett avhopp, en riktig pedagog skulle uppmuntrat, inspirerat och skapat ett matteintresse hos mig. Det är nog inte så tokigt att skicka ut speciella ”matematik team” till skolorna. De kan ju förhoppningsvis i alla fall inspirera lärarna lite.
Såhär kommenterar tidningarna nyheten om expertteamet som skall skickas ut till skolorna: Aftonbladet, DN, SVD
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
onsdag 23 mars 2011
Hönsväder
Det är så härligt med vårvädret vi har! Hönsen var helt överlyckliga och sprang omkring och sprätte hela dagen igår. Självklart fick de inte helt fria tyglar, utan övervakades av tuppen.
Det finns en hel del hönsbloggar på nätet, vissa roligare än andra. Här är några jag har span på:
Hönsflocken
Äggeby
Höns i Trunsby
Sannum
måndag 21 mars 2011
Det röda helvetet
Idag kom då det röda helvetet på besök än en gång. Som på beställnig, exakt på dagen såklart. Detta var försök nr. 20, och efter alla dessa koppar te jag druckit sedan januari hade jag lite mer hopp än vanligt. Jag kör nog på Dr. Yangs örtbehandling i en månad till och sedan hämtar jag ut receptet på Pergotime som Ludmila Ondrasek skrev ut till mig när jag var där sist i januari. Hur jag hamnade hos henne i Sundsvall är en lång historia, men lite kortfattat gick det till såhär:
Jag och min man har försökt skaffa barn i två år ungefär. När inget hände på ett år kände jag att det var bäst att söka för det.
Jag har varit hos gynekolog efter gynekolog som inte har hittat något fel. Någon tyckte direkt att vi skulle prova IVF och någon annan att hormonpiller vore bra. En undersökte mig inte ens. Efter vissa provtagningar kom man fram till att jag har hypotyreos, underproduktion i sköldkörteln. Detta medicineras enkelt och nu skulle barnen poppa ut inom bara några månader! Men inget hände såklart. Jag reste till andra sidan Sverige för att besöka en gynekolog som jag läst om i tidningen, Ludmila Ondrasek. Hon hittade en infektion som lätt kunde behandlas och efter det skulle barnen literärt poppa ut på löpande band. Än har bara några månader gått, men hittills inget resultat. Sist fick jag som jag skrev ett recept på Pergotime, som jag skulle ta tre månader senare om inget hände. Inte för hon trodde att det var något fel på min ägglossning, utan för att hon trodde att det satt i huvudet på något sätt, och att Pergo skulle ta bort den ”spärren”. Nu har ju tre månader gått, men jag vill ju helst att det skall funka utan en massa hormonstimulerande preparat. Så jag tar en god morgon kopp te, håller för näsan och njuter, i en månad till.
Så här skriver bloggarna på "Åren Går", och "Ett Vanligt Liv" om Ludmila.
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Läs även andra bloggares åsikter om Ludmila Ondrasek, Dr. Ondrasek, Barnlöshet, Pergotime, Dr. Yang, kinesiskt örtte
Jag och min man har försökt skaffa barn i två år ungefär. När inget hände på ett år kände jag att det var bäst att söka för det.
Jag har varit hos gynekolog efter gynekolog som inte har hittat något fel. Någon tyckte direkt att vi skulle prova IVF och någon annan att hormonpiller vore bra. En undersökte mig inte ens. Efter vissa provtagningar kom man fram till att jag har hypotyreos, underproduktion i sköldkörteln. Detta medicineras enkelt och nu skulle barnen poppa ut inom bara några månader! Men inget hände såklart. Jag reste till andra sidan Sverige för att besöka en gynekolog som jag läst om i tidningen, Ludmila Ondrasek. Hon hittade en infektion som lätt kunde behandlas och efter det skulle barnen literärt poppa ut på löpande band. Än har bara några månader gått, men hittills inget resultat. Sist fick jag som jag skrev ett recept på Pergotime, som jag skulle ta tre månader senare om inget hände. Inte för hon trodde att det var något fel på min ägglossning, utan för att hon trodde att det satt i huvudet på något sätt, och att Pergo skulle ta bort den ”spärren”. Nu har ju tre månader gått, men jag vill ju helst att det skall funka utan en massa hormonstimulerande preparat. Så jag tar en god morgon kopp te, håller för näsan och njuter, i en månad till.
Så här skriver bloggarna på "Åren Går", och "Ett Vanligt Liv" om Ludmila.
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Läs även andra bloggares åsikter om Ludmila Ondrasek, Dr. Ondrasek, Barnlöshet, Pergotime, Dr. Yang, kinesiskt örtte
lördag 19 mars 2011
killar är som en byrå, Magneas relationstips
Jag minns ett terapisamtal jag hade för något år sedan. Jag kommer inte ihåg sammanhanget, men det handlade om mäns sätt att tänka, och om deras sätt att besvara ens, ofta spontana, tankar och funderingar.
Terapeuten förklarade att män fungerar som en byrå med massor av lådor. De öppnar en låda i taget, och tar ut innehållet. I en låda kanske det är bilar, ja, då är det bilar som gäller. Inget annat. När billådan är öppen är det chanslöst att försöka prata om känslor t. ex. Då måste de först lägga ner bilgrejerna i byrån och stänga den lådan. Sedan skall ”lyssna på tjejens snack om känslor lådan” öppnas. Om dessa steg inte tas i rätt ordning kan man inte vänta sig en vettig respons på det man försöker prata om.
Även om det kanske låter lite fånigt först, så ligger det en hel del i detta. Jag tycker att jag har lättare att förstå saker och ting när jag tänker på byrålådan.
Kom ihåg detta nästa gång ni håller på att bli tokiga på karln där hemma!
Roligt om hur killar tänker på Yttermera.se
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Terapeuten förklarade att män fungerar som en byrå med massor av lådor. De öppnar en låda i taget, och tar ut innehållet. I en låda kanske det är bilar, ja, då är det bilar som gäller. Inget annat. När billådan är öppen är det chanslöst att försöka prata om känslor t. ex. Då måste de först lägga ner bilgrejerna i byrån och stänga den lådan. Sedan skall ”lyssna på tjejens snack om känslor lådan” öppnas. Om dessa steg inte tas i rätt ordning kan man inte vänta sig en vettig respons på det man försöker prata om.
Även om det kanske låter lite fånigt först, så ligger det en hel del i detta. Jag tycker att jag har lättare att förstå saker och ting när jag tänker på byrålådan.
Kom ihåg detta nästa gång ni håller på att bli tokiga på karln där hemma!
Roligt om hur killar tänker på Yttermera.se
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Frieri från främling, Chatroulette Love Song
Här är en kille som friar till en främling på internet. Det måste vara ett av de finaste frierierna någonsin. Jag kan vara avog, men jag hade nog haft svårt att tacka nej.
Vad säger ni, skulle ni sagt ja?
Jag googlade lite på detta, och det verkar vara så att detta live"frieri" var ett PR-trick av det danska bandet DoneRight Jr. Jag undrar vad tjejen tänkte efter showen", bandet har tydligen inte hört av henne efter händelsen.
Vad säger ni, skulle ni sagt ja?
Jag googlade lite på detta, och det verkar vara så att detta live"frieri" var ett PR-trick av det danska bandet DoneRight Jr. Jag undrar vad tjejen tänkte efter showen", bandet har tydligen inte hört av henne efter händelsen.
fredag 18 mars 2011
Om osannolikheten av olyckor och vår förmåga att glömma
Människans förmåga att glömma är en av våra största tillgångar, men även ett hot mot det moderna liv vi lever idag.
Jag tänker först och främst på kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan. Det var en olycka som inte kunde hända. Själva scenariot var så osannolikt, att ett högteknologiskt och välorganiserat land som Japan skulle råka ut för en ohanterbar situation som denna fanns bara inte på världskartan. Kärnkraften är ju säker, och kontrollerad. Det är ju därför vi har den trots att det livsfarliga kärnbrännslet måste lagras under jord i 100.000 år innan det brutits ned.
Att kärnkraftsolyckor hänt tidigare har vi självklart glömt bort, förträngt. Trots att det inte är mer än 32 år sedan olyckan i Harrisburg och endast 25 år sedan olyckan i Tjernobyl.
I Harrisburg, USA, bidrog olyckliga omständigheter och tekniska fel till en partiell härdsmälta, men som tur var läckte endast små mängder radioaktivitet ut.
I Tjernobyl, Ukraina (dåvarande Sovjetunionen), bidrog kombinationen reaktortypens konstruktion och ett operatörsfel, alltså den mänskliga faktorn till katastrofen.
Men detta hade vi ju valt att glömma. Och enligt sannolikhetsuträkningar borde en ny olycka av dessa slag inte kunna inträffa. Svensk kärnkraft är säker får vi höra, här behöver vi inte oroa oss, för i Sverige har vi glömt bort att den mänskliga faktorn samt innebörden av ordet ”olycka” existerar.
Tage Danielssons berömda sannolikhetsmonolog från 1979:
Saker jag lärt mig under min första bloggarvecka, Lista
Nu har jag bloggat i en vecka och en dag. En prestation för mig som oftast går från 0-100 på nolltid för att sedan sakta ner farten ganska fort.
När man börjar läsa om bloggar och bloggning, samt om hur man skaffar sig läsare och marknadsför sin blogg, inser man snabbt att det är en hel djungel. Det finns så många koder att programmera, sajter att registrera sig på och olika oskrivna lagar om vad man skall och inte skall göra. Jag rekommenderar dig att läsa många olika bloggar om hur man bloggar.
Jag tänkte summera vad jag lärt mig om bloggande under dessa åtta dagar, från att knappt ha läst ett blogginlägg till att nu vara ”bloggnörd”. Vi får se hur länge det håller i sig.
1, Utseendet är viktigt
Japp, det har jag både insett själv och läst mig till. Många designar egna bloggar, eller testar sig fram med de olika mallar som finns inbyggda i bloggsajterna. Jag har valt en standardmall, därför att det var enkelt att börja med. Jag ville komma igång och skriva inlägg först, så det fanns något att läsa.
Jag har själv tittat på många andra bloggar under dessa dagar, och det tog inte lång stund innan jag märkte hur fort jag dömde ut vissa av dem bara på utseendet. Vissa var för plottriga, andra för gråa eller för fulla med fula annonser. Av det lärde jag mig att lagom är bra, lite färg, men inte för mycket. Gärna bilder, men inte bara bilder. Bara text är också olidligt.
Jag har flyttat runt olika bilder, gadgets och texter efter som. Testat hur det ser ut, och ändrat tills jag når ett bättre resultat. Tänk på att det du vill skall synas bäst skall finnas högt upp på bloggen.
2, Skriv om något intressant, eller något du brinner för
Vad är det jag bloggar om, och varför? Tja, det kanske man inte vet från början, ibland tror man att man kommer skriva om något men sedan blir det något helt annat. Så länge som det inte bidde en tummetott så kan det vara helt ok.
Jag har tittat mycket på nyheterna samt läst webbtidningar för att hitta inspirationskällor. Lägg gärna till relevant bild till blogginlägget för att skapa intresse för texten.
3, Skriv personligt
Skriv personligt om de ämnen du väljer. Berätta vad du tycker, tänker och känner för ämnet. Du vill intressera och engagera dina läsare, om du lyckas göra dem glada, nyfikna, arga eller upprörda är det en större chans att du får respons på dina inlägg. Att vara kontroversiell är bra i bloggvärlden.
Skriv personligt skrev jag, då menar jag inte för andra helt ointressanta saker, som vilken färg du målar naglarna i eller vilken tid du åker till jobbet. Sådana inlägg intresserar kanske familjen eller närmsta vännerna, men kommer inte ge dig många återkommande läsare.
4, Uppdatera ofta
Om du ofta uppdaterar bloggen med intressanta texter, bilder eller videofilmer till exempel, så kommer folk tillbaka för att se vad du hittat på tills nästa gång. Dessutom kan flitigt uppdaterade bloggar premieras av sökmotorerna så bloggen hittas lättare. Tre eller fler inlägg om dagen är att rekommendera enligt många.
Detta är kanske ett av de viktigaste punkterna för att få fler läsare till bloggen.
5, Kommentera andras bloggar, och länka gärna
Leta efter andra bloggar med liknande teman som din, eller bloggar du gillar. Kommentera inlägg om du har något att säga, okynneskommentera inte, det gör bara folk irriterade. När du kommenterar andras bloggar får du ofta nyfikna besökare från de sajterna. Länka till bloggar du gillar, och be dem länka till dig. Detta ger dig bättre synlighet och bättre pagerank.
Länka till artiklar på nyhetssajter som Aftonbladet.se, Expressen.se, SVD.se och DN.se, de snappar upp ditt blogginlägg och ger dig en tillbakalänk.
6, Pusha
Pusha.se är en sajt där medlemmar kan ”pusha” länkar de tycker är bra, roliga, läsvärda etc. Du kan posta egna länkar till intressanta blogginlägg, eller pusha andras. Om din länk blir ”pushad” av många kommer den vara synligare för besökare på sajten samt troligtvis spridas över internet.
Jag har lagt till ”Pushaknappar” under mina inlägg så att besökarna lätt skall kunna pusha för sådant de gillar.
9, Skriv bra rubriker
Försök att få till en riktig ”löpsedelsrubrik” för varje nytt inlägg. Ju bättre rubriken är desto fler kommer läsa artikeln. Passa dig för att välja en helt irrelevant rubrik bara för att få uppmärksamhet, det kan irritera.
8, Sätt etiketter och tagar på dina inlägg
Välj relevanta etiketter och tagar till dina inlägg, då vet dina läsare och sökmotorer (t. ex. Google.se) vilka ämnen du skriver om och gör bloggen överskådlig och lättare att navigera på. Om en läsare tillexempel vill läsa om det som är ”personligt” så kan denne klicka på denna etikett. Då kommer alla inlägg du gjort under detta ämne.
9, Registrera din blogg på bloggportaler
Det finns hur många bloggportaler som helst, och ju fler du registrerar dig på desto bättre. Här är några exempel på sidor du bör regga dig på:
10, Pinga när du postat nytt inlägg
Att pinga innebär att du skickar ett meddelande till en sajt om att du uppdaterat din blogg. När du gör det syns du bättre, och t. ex. nyhetssajterna uppfattar om du länkat till dem och lägger till dig i sin ”bloggat om detta” kategori.
Här är fyra pingtjänster som du bör använda.
Nybloggat.se
Nyligen.se
Twingly.com
Bloggportalen.se
Betty bloggar om populära inlägg
Anders Palms bästa tips
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Läs även andra bloggares åsikter om få fler läsare till bloggen, pinga, blogga, Pusha, kommentera
När man börjar läsa om bloggar och bloggning, samt om hur man skaffar sig läsare och marknadsför sin blogg, inser man snabbt att det är en hel djungel. Det finns så många koder att programmera, sajter att registrera sig på och olika oskrivna lagar om vad man skall och inte skall göra. Jag rekommenderar dig att läsa många olika bloggar om hur man bloggar.
Jag tänkte summera vad jag lärt mig om bloggande under dessa åtta dagar, från att knappt ha läst ett blogginlägg till att nu vara ”bloggnörd”. Vi får se hur länge det håller i sig.
1, Utseendet är viktigt
Japp, det har jag både insett själv och läst mig till. Många designar egna bloggar, eller testar sig fram med de olika mallar som finns inbyggda i bloggsajterna. Jag har valt en standardmall, därför att det var enkelt att börja med. Jag ville komma igång och skriva inlägg först, så det fanns något att läsa.
Jag har själv tittat på många andra bloggar under dessa dagar, och det tog inte lång stund innan jag märkte hur fort jag dömde ut vissa av dem bara på utseendet. Vissa var för plottriga, andra för gråa eller för fulla med fula annonser. Av det lärde jag mig att lagom är bra, lite färg, men inte för mycket. Gärna bilder, men inte bara bilder. Bara text är också olidligt.
Jag har flyttat runt olika bilder, gadgets och texter efter som. Testat hur det ser ut, och ändrat tills jag når ett bättre resultat. Tänk på att det du vill skall synas bäst skall finnas högt upp på bloggen.
2, Skriv om något intressant, eller något du brinner för
Vad är det jag bloggar om, och varför? Tja, det kanske man inte vet från början, ibland tror man att man kommer skriva om något men sedan blir det något helt annat. Så länge som det inte bidde en tummetott så kan det vara helt ok.
Jag har tittat mycket på nyheterna samt läst webbtidningar för att hitta inspirationskällor. Lägg gärna till relevant bild till blogginlägget för att skapa intresse för texten.
3, Skriv personligt
Skriv personligt om de ämnen du väljer. Berätta vad du tycker, tänker och känner för ämnet. Du vill intressera och engagera dina läsare, om du lyckas göra dem glada, nyfikna, arga eller upprörda är det en större chans att du får respons på dina inlägg. Att vara kontroversiell är bra i bloggvärlden.
Skriv personligt skrev jag, då menar jag inte för andra helt ointressanta saker, som vilken färg du målar naglarna i eller vilken tid du åker till jobbet. Sådana inlägg intresserar kanske familjen eller närmsta vännerna, men kommer inte ge dig många återkommande läsare.
4, Uppdatera ofta
Om du ofta uppdaterar bloggen med intressanta texter, bilder eller videofilmer till exempel, så kommer folk tillbaka för att se vad du hittat på tills nästa gång. Dessutom kan flitigt uppdaterade bloggar premieras av sökmotorerna så bloggen hittas lättare. Tre eller fler inlägg om dagen är att rekommendera enligt många.
Detta är kanske ett av de viktigaste punkterna för att få fler läsare till bloggen.
5, Kommentera andras bloggar, och länka gärna
Leta efter andra bloggar med liknande teman som din, eller bloggar du gillar. Kommentera inlägg om du har något att säga, okynneskommentera inte, det gör bara folk irriterade. När du kommenterar andras bloggar får du ofta nyfikna besökare från de sajterna. Länka till bloggar du gillar, och be dem länka till dig. Detta ger dig bättre synlighet och bättre pagerank.
Länka till artiklar på nyhetssajter som Aftonbladet.se, Expressen.se, SVD.se och DN.se, de snappar upp ditt blogginlägg och ger dig en tillbakalänk.
6, Pusha
Pusha.se är en sajt där medlemmar kan ”pusha” länkar de tycker är bra, roliga, läsvärda etc. Du kan posta egna länkar till intressanta blogginlägg, eller pusha andras. Om din länk blir ”pushad” av många kommer den vara synligare för besökare på sajten samt troligtvis spridas över internet.
Jag har lagt till ”Pushaknappar” under mina inlägg så att besökarna lätt skall kunna pusha för sådant de gillar.
9, Skriv bra rubriker
Försök att få till en riktig ”löpsedelsrubrik” för varje nytt inlägg. Ju bättre rubriken är desto fler kommer läsa artikeln. Passa dig för att välja en helt irrelevant rubrik bara för att få uppmärksamhet, det kan irritera.
8, Sätt etiketter och tagar på dina inlägg
Välj relevanta etiketter och tagar till dina inlägg, då vet dina läsare och sökmotorer (t. ex. Google.se) vilka ämnen du skriver om och gör bloggen överskådlig och lättare att navigera på. Om en läsare tillexempel vill läsa om det som är ”personligt” så kan denne klicka på denna etikett. Då kommer alla inlägg du gjort under detta ämne.
9, Registrera din blogg på bloggportaler
Det finns hur många bloggportaler som helst, och ju fler du registrerar dig på desto bättre. Här är några exempel på sidor du bör regga dig på:
10, Pinga när du postat nytt inlägg
Att pinga innebär att du skickar ett meddelande till en sajt om att du uppdaterat din blogg. När du gör det syns du bättre, och t. ex. nyhetssajterna uppfattar om du länkat till dem och lägger till dig i sin ”bloggat om detta” kategori.
Här är fyra pingtjänster som du bör använda.
Nybloggat.se
Nyligen.se
Twingly.com
Bloggportalen.se
Betty bloggar om populära inlägg
Anders Palms bästa tips
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Läs även andra bloggares åsikter om få fler läsare till bloggen, pinga, blogga, Pusha, kommentera
torsdag 17 mars 2011
Det jag helst ser på TV just nu, Lista
Här är min lista på de program som jag just nu helst tittar på, i ungefärlig ordning. Vad är era favoritprogram?
Borgen, Dansk serie på SVT
Big Love, SVT
Gynekologen i Askim, SVT
The Big C, SVT
Klass 9 A, SVT Lotta Edholms blogg
Veckans brott, SVT
En unge i minuten, TV4
Mary, Queen of shops, TV8, Jane´s Dreams blogg och Tommys sida
Lyxfällan, TV3, lyxnisse om sin medverkan i programmet
Solsidan, TV4
Läs även andra bloggares åsikter om Borgen, Big Love, Gynekologen i Askim, The big C, Klass 9 A, Veckans Brott, En unge i minuten, Mary Queen of shops, Lyxfällan, Solsidan
Barnnappar istället för barnappar
Först trodde jag att det stod ”Bonnier satsar på barn-nappar” men så var inte fallet, nej det skulle vara "barnappar" det är de där små programmen som man kan ladda ner till sin Iphone eller Ipad, för allt som har pekskärm egentligen.
Jag ställer mig personligen lite tveksamt till denna nya utveckling, inte till affärsidén för den tror jag är utmärkt, utan till att barn skall leka med dessa teknikprylar.
Förr i tiden, när Bill Gates var liten, fanns få sådana tekniska leksaker. Nej, han fick utveckla sin genialiska tekniska förmåga med byggklossar och en och annan tågbana kanske. Då fick man själv klippa och klistra, bygga, göra själv och testa vad som gick och inte gick. Går det att stapla okokta ägg på varandra? Let´s try it. Nä, det var ingen bra idé. Och det är ju så barn funkar. De skall prova, misslyckas först för att förfina sina metoder tills de äntligen lyckas med sina projekt. Utvecklas.
Men nu plötsligt går vi ett stort kliv förbi TVn, den ofta flitigt använda barnvakten, och ger ungen en mobiltelefon. Hela den där händigheten som behövts tidigare är nu ganska onödig, så länge som man är snabb med tumme eller pekfinger.
Läs även andra bloggares åsikter om Barnappar, Bonnier, Bill Gates, barnappar, barnleksaker, teknik, nappar
Eller andra intressanta inlägg i andra frågor på http://intressant.se/intressant
Jag ställer mig personligen lite tveksamt till denna nya utveckling, inte till affärsidén för den tror jag är utmärkt, utan till att barn skall leka med dessa teknikprylar.
Förr i tiden, när Bill Gates var liten, fanns få sådana tekniska leksaker. Nej, han fick utveckla sin genialiska tekniska förmåga med byggklossar och en och annan tågbana kanske. Då fick man själv klippa och klistra, bygga, göra själv och testa vad som gick och inte gick. Går det att stapla okokta ägg på varandra? Let´s try it. Nä, det var ingen bra idé. Och det är ju så barn funkar. De skall prova, misslyckas först för att förfina sina metoder tills de äntligen lyckas med sina projekt. Utvecklas.
Men nu plötsligt går vi ett stort kliv förbi TVn, den ofta flitigt använda barnvakten, och ger ungen en mobiltelefon. Hela den där händigheten som behövts tidigare är nu ganska onödig, så länge som man är snabb med tumme eller pekfinger.
Läs även andra bloggares åsikter om Barnappar, Bonnier, Bill Gates, barnappar, barnleksaker, teknik, nappar
Eller andra intressanta inlägg i andra frågor på http://intressant.se/intressant
tisdag 15 mars 2011
Caféfrukost
När jag är i stan brukar jag äta frukost på café, det är skönt att lyxa till det lite på morgonkvisten. Sitta och titta på folk samtidigt som man så sakteliga sörplar på sitt te.
Idag var jag på Caffè Nero på Roslagsgatan i Stockholm, det är riktigt trevligt. Och det bästa med dem är att de serverar så härliga juicer. I stora glaset ser ni Ingefärs, myntha –och apelsinjuice, tror jag det är i alla fall.
Konsten att gå upp i vikt (som jag inte behärskar)
I artikel efter artikel läser jag om de bästa sätten att gå ner i vikt. Äta lite, äta rätt, äta fett… Diet efter diet lovar dig mirakel i viktminskning. Men inte blir jag glad för det. Om jag vet något, så är det hur man blir smal. Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner med olika tips för att gå ner i vikt eller hålla den på grammet, och då med samma regler som det viktminskningseliten anbefaller.
Nej, jag vill inte gå ner i vikt, jag vill gå upp. Flera kilo. Fem kilo för att vara exakt, för då hamnar jag precis på BMI 19, den magiska gränsen. BMI 19 slår fast att jag är normalviktig, men den gör mer än så. Den berättigar mig även till en IVF behandling. Helst av allt vill jag bli gravid på naturlig väg, men månad efter månad visar det sig ouppnått, och förutsättningarna blir ju knappast bättre med åren.
Jag började för någon månad sedan räkna kalorier. Det där med kaloriinnehåll har aldrig funnits på min världskarta tidigare, men nu har jag inget val. Här skall det räknas, till 3000 varje dag, minst!
Det första som slog mig var hur lite kalorier det var i all mat, i grönsakerna lönade det sig knappt ens att räkna, i frukten gick det lite bättre men jag behövde något mer, något riktigt riktigt saftigt. Jag gick till SevenEleven och tittade på deras flottiga chokladkakor, räknade lite och förfasades. Inte ens där kom jag upp i mer än några hundra kalorier, och då måste jag ju plåga i mig den äckliga, tillsatsstinna kakan. Med en klump i halsen gick jag runt i butiken och läste på baksidan av allt, i jakt på de värdefulla siffrorna. Och jag letade inte förgäves, utan hittade dem där jag minst av allt hade förväntat mig resultat. I en smoothie! Till och med i en god smoothie. Så nu ruinerar jag mig på Froosh fantastiska dryck med kokosmjölk, ananas och banan.
Än dröjer resultaten, men jag lovar att uppdatera kilo för kilo tills målet är nått.
Nej, jag vill inte gå ner i vikt, jag vill gå upp. Flera kilo. Fem kilo för att vara exakt, för då hamnar jag precis på BMI 19, den magiska gränsen. BMI 19 slår fast att jag är normalviktig, men den gör mer än så. Den berättigar mig även till en IVF behandling. Helst av allt vill jag bli gravid på naturlig väg, men månad efter månad visar det sig ouppnått, och förutsättningarna blir ju knappast bättre med åren.
Jag började för någon månad sedan räkna kalorier. Det där med kaloriinnehåll har aldrig funnits på min världskarta tidigare, men nu har jag inget val. Här skall det räknas, till 3000 varje dag, minst!
Det första som slog mig var hur lite kalorier det var i all mat, i grönsakerna lönade det sig knappt ens att räkna, i frukten gick det lite bättre men jag behövde något mer, något riktigt riktigt saftigt. Jag gick till SevenEleven och tittade på deras flottiga chokladkakor, räknade lite och förfasades. Inte ens där kom jag upp i mer än några hundra kalorier, och då måste jag ju plåga i mig den äckliga, tillsatsstinna kakan. Med en klump i halsen gick jag runt i butiken och läste på baksidan av allt, i jakt på de värdefulla siffrorna. Och jag letade inte förgäves, utan hittade dem där jag minst av allt hade förväntat mig resultat. I en smoothie! Till och med i en god smoothie. Så nu ruinerar jag mig på Froosh fantastiska dryck med kokosmjölk, ananas och banan.
Än dröjer resultaten, men jag lovar att uppdatera kilo för kilo tills målet är nått.
måndag 14 mars 2011
Svenskars oförmåga att vara tacksamma
Idag var det dags för ännu ett besök hos Dr. Yang. Då jag är mycket tacksam för alla de förbättringar av min hälsa jag fått med hennes hjälp tänkte jag visa min tacksamhet genom att ge henne ett paket av mina finaste ägg. Jag är tacksam för att hon tar sig tid att hjälpa mig, trots att hon tar väldigt bra betalt för det.
När jag bodde i Japan för många år sedan lärde jag mig att Japaner gärna visar sin tacksamhet gentemot t. ex. sin läkare genom att ge dem något de själv har tillgång till. En läkare jag kände fick postpaket nästan varje vecka, ibland en låda vackra och goda äpplen från någon som hade fruktträd hemma, ibland ägg och någon gång en fin köttbit från en bonde som var tacksam för doktorns hjälp. Det är inte gratis att gå till läkaren i Japan, tvärt emot, men ändå ville dessa människor visa sin uppskattning för den hjälp de hade fått av en professionell yrkesman.
I Sverige skulle få komma på tanken att ta med en påse nyupptagna potatisar till snickaren för väl utfört arbete, och än mindre till sin doktor eller läraren på barnens skola. För här i Sverige skall vi inte behöva tacka för de tjänster vi tar emot, särskilt inte om det är skattefinansierade sådana. Vi svenskar är vana att få saker gratis, eller till ett lågt pris (som vi ändå ofta klagar på) och ser det kanske därför som självklart att vi inte ens behöver tacka. Vi har ju för bövelen betalat skatt i hela vårt liv!
Jag uppmanar alla att visa lite mer tacksamhet i vardagen, tacka försäkringskassetanten för att hon svarade vänligt på de frågor jag hade, eller för en bra lektion i skolan. För det är inte självklart att yrkesmannen i fråga vet att vi uppskattar dess arbete, om vi ingenting säger.
När jag bodde i Japan för många år sedan lärde jag mig att Japaner gärna visar sin tacksamhet gentemot t. ex. sin läkare genom att ge dem något de själv har tillgång till. En läkare jag kände fick postpaket nästan varje vecka, ibland en låda vackra och goda äpplen från någon som hade fruktträd hemma, ibland ägg och någon gång en fin köttbit från en bonde som var tacksam för doktorns hjälp. Det är inte gratis att gå till läkaren i Japan, tvärt emot, men ändå ville dessa människor visa sin uppskattning för den hjälp de hade fått av en professionell yrkesman.
I Sverige skulle få komma på tanken att ta med en påse nyupptagna potatisar till snickaren för väl utfört arbete, och än mindre till sin doktor eller läraren på barnens skola. För här i Sverige skall vi inte behöva tacka för de tjänster vi tar emot, särskilt inte om det är skattefinansierade sådana. Vi svenskar är vana att få saker gratis, eller till ett lågt pris (som vi ändå ofta klagar på) och ser det kanske därför som självklart att vi inte ens behöver tacka. Vi har ju för bövelen betalat skatt i hela vårt liv!
Jag uppmanar alla att visa lite mer tacksamhet i vardagen, tacka försäkringskassetanten för att hon svarade vänligt på de frågor jag hade, eller för en bra lektion i skolan. För det är inte självklart att yrkesmannen i fråga vet att vi uppskattar dess arbete, om vi ingenting säger.
Månadens gråtlåt, mars 2010
Jag har haft många gråtlåtar i min dag. De flesta från när jag var yngre och ständigt olyckligt kär. Det är skönt att kunna sätta på en bra låt och veta att man får gråta ur sig det som tillfälligt tynger.
Jag tänkte börja posta en av mina gråtlåtar en gång i månaden, så ni också får möjlighet att ventilera lite.
Vad har ni för favoritgråtlåtar?
Här är låten "I do" av Jude, från albumet No One is Really Beautiful (1998):
Jag tänkte börja posta en av mina gråtlåtar en gång i månaden, så ni också får möjlighet att ventilera lite.
Vad har ni för favoritgråtlåtar?
Här är låten "I do" av Jude, från albumet No One is Really Beautiful (1998):
Djurbebisar kickar igång hormonerna
Varje vår när djuren börjar få sina ungar känner jag tydligt hur hormonerna börjar gå på högvarv, och jag börjar prata bebisspråk med katterna. Det gör jag i och för sig alltid, men på våren blir det lite, lite uppenbarare.
Vi har några får, och förhoppningsvis är tackorna dräktiga. I så fall kommer troligtvis första lammet om bara några veckor. Man vill ju självklart att allt skall gå bra och att tackorna skall vilja ha sina små lamm och ha tillräckligt med mjölk, men om det inte är så får man ju flaskmata de små raringarna. Man sitter där i halmen med ett lamm i famnen som snuttar, buffar och dricker, ens alldeles egna substitutbebis! Ja, det är härligt med vår! Sedan får man ju bara hoppas att just det flasklammet är en liten flicka, annars blir det jobbigt för en självhushållare när det närmar sig höst. Ni som har får förstår nog...
Men man blir även påmind om att man själv inte har några barn, att man själv inte är gravid, inte blivit det på flera år. Varje månad, veckan innan mens är som tortyr. Man väntar, känner efter och inbillar sig illamående, och jämför varje litet sendrag med de vanligaste graviditetsteckena. Brösten ömmar, de gör de ju aldrig, det måste vara ett symptom… Men varje månad kommer besvikelsen som på posten, och på bara några minuter försvinner illamåendet, brösten slutar ömma och man vet att det är kört. Igen. Det är tungt. Och den molande mensvärken gör ju knappast saken bättre. Värktabletter vågar man ju inte ta, inte ens Alvedon nu för tiden.
En vecka senare känns allt genast lättare. Snart ägglossning igen, börjar med stickorna, flera varje dag för att vara på den säkra sidan. Långt innan, och långt efter, för att helgardera sig. Några dagar går, och jag tror att jag känner mig lite illamående…
Vi har några får, och förhoppningsvis är tackorna dräktiga. I så fall kommer troligtvis första lammet om bara några veckor. Man vill ju självklart att allt skall gå bra och att tackorna skall vilja ha sina små lamm och ha tillräckligt med mjölk, men om det inte är så får man ju flaskmata de små raringarna. Man sitter där i halmen med ett lamm i famnen som snuttar, buffar och dricker, ens alldeles egna substitutbebis! Ja, det är härligt med vår! Sedan får man ju bara hoppas att just det flasklammet är en liten flicka, annars blir det jobbigt för en självhushållare när det närmar sig höst. Ni som har får förstår nog...
Men man blir även påmind om att man själv inte har några barn, att man själv inte är gravid, inte blivit det på flera år. Varje månad, veckan innan mens är som tortyr. Man väntar, känner efter och inbillar sig illamående, och jämför varje litet sendrag med de vanligaste graviditetsteckena. Brösten ömmar, de gör de ju aldrig, det måste vara ett symptom… Men varje månad kommer besvikelsen som på posten, och på bara några minuter försvinner illamåendet, brösten slutar ömma och man vet att det är kört. Igen. Det är tungt. Och den molande mensvärken gör ju knappast saken bättre. Värktabletter vågar man ju inte ta, inte ens Alvedon nu för tiden.
En vecka senare känns allt genast lättare. Snart ägglossning igen, börjar med stickorna, flera varje dag för att vara på den säkra sidan. Långt innan, och långt efter, för att helgardera sig. Några dagar går, och jag tror att jag känner mig lite illamående…
söndag 13 mars 2011
Vendel Ales Stenar
Bilden är från www.freefoto.com
Ett sådant besök var till exempel ”Vendel Ales Stenar” som ligger just vid hamnen precis under Ales Stenar på Österlen. Tidigare hette denna restaurang Vendels Mötesplats Österlen, och låg på annan adress. Det finns nästan inga gränser för de kulinariska upplevelser man får när man väljer deras avsmakningsmeny med 10 rätter. Självklart finns ett vinpaket som har nästan lika många viner. Lokalproducerade råvaror av bästa kvalitet är en självklarhet och omsorgen som lagts ned på varje liten detalj gör att man nästan kan tro att kockarna varit och hämtat var och en råvara hos respektive odlare eller köttbonde. Även serveringspersonalen håller högsta klass och har en gedigen kunskap om allt de serverar, samt en fantastisk känsla för service.
SVD publicerade nyligen en artikel om Sveriges allra bästa krogar och årets mat trender. White guide har premierat Vendel Ales Stenar med utmärkelsen ”Värt en resa”
Kaukasisk Vingnöt
Idag har något tittat upp. Jag har aldrig sett hur vingnötbebisar ser ut så jag är inte helt säker på att det verkligen är den, det skulle ju också kunna vara ett ogräsfrö som smitit med. Det är bara att vänta och se. Jag har ingen bild på små vingnötter, men här kan ni se en bild på en vuxen kaukasisk vingnöt. Visst har den vackra blad och fröhängen!
Jag lovar att uppdatera så fort som plantan är stor nog att artbestämma.
Telefonnummer 0762075608
Tidigare idag fick jag ett sms från ett för mig okänt nummer, 0762075608.
Meddelandet löd: Tja. Läget?
Numret är olistat, men när jag googlade det tog det inte lång tid förrän jag förstod att det kommer från en kille som, helt random, skickar sms till tjejer han inte känner. Och så är han sådär familjärt trevlig. Ganska speciellt intresse han har, han har säkert ett sådant där mobilabonnemang med gratis SMS som han ”måste” utnyttja. Eller så är det någon ny livsstil som han har, vem vet. Jag hittade infon om numret på Mikarianas blogg, som har fått mängder med kommentarer från andra tjejer som också fått SMS från denna lirare.
Meddelandet löd: Tja. Läget?
Numret är olistat, men när jag googlade det tog det inte lång tid förrän jag förstod att det kommer från en kille som, helt random, skickar sms till tjejer han inte känner. Och så är han sådär familjärt trevlig. Ganska speciellt intresse han har, han har säkert ett sådant där mobilabonnemang med gratis SMS som han ”måste” utnyttja. Eller så är det någon ny livsstil som han har, vem vet. Jag hittade infon om numret på Mikarianas blogg, som har fått mängder med kommentarer från andra tjejer som också fått SMS från denna lirare.
lördag 12 mars 2011
Island och vårkänslor och naturkatastrofer
Det här med naturkatastrofer börjar bli mer och mer inne, det verkar liksom vara hett just nu. Och så har det väl varit några år nu, de kommer med täta jämna mellanrum och på något sätt blir vi alltid så förvånade.
Ta vulkanutbrottet på Island förra året till exempel. Alla visste väl att det fanns vulkaner där, och om det finns vulkaner, kommer troligtvis ett utbrott förr eller senare. Man hoppas alltid på senare men det blir oftare och oftare förr. Och när det kommer lamslås halva världen, för nu kan vi minsann inte utnyttja våra mänskliga rättigheter, att flyga kors och tvärs bara för att vi kan och har råd, och lust. För varför skall vi stanna i Sverige över helgen när vi kan åka och shoppa på H&M i London???
Nu när Japan har drabbats av skalv och tsunamivåg chockeras vi igen, hur kunde detta hända undrar vi? Hur kan en sådan katastrof bara dimpa ner från himlen (eller upp från havet snarare), trots att städer, oljerafinaderier och kärnkraftverk byggts i dessa områden? Jag menar, jorden är ju djävligt oförskämd, och grym som utsätter människan för dessa fruktansvärda katastrofer, på platser vi valt att bygga på. Att det råkar finnas taktoniska jordplattor som ständigt rör på sig under dessa platser verkar inte finnas i våra medvetanden. Vi bygger där vi vill bygga, så får jorden och naturen anpassa sig efter det.
Här är en video om Island som alltid får mig på gott humör, både musiken och de härliga klippen, jag får vårkänslor och reslust, man kanske borde ta ett plan till Island över helgen bara för att man kan!
Ta vulkanutbrottet på Island förra året till exempel. Alla visste väl att det fanns vulkaner där, och om det finns vulkaner, kommer troligtvis ett utbrott förr eller senare. Man hoppas alltid på senare men det blir oftare och oftare förr. Och när det kommer lamslås halva världen, för nu kan vi minsann inte utnyttja våra mänskliga rättigheter, att flyga kors och tvärs bara för att vi kan och har råd, och lust. För varför skall vi stanna i Sverige över helgen när vi kan åka och shoppa på H&M i London???
Nu när Japan har drabbats av skalv och tsunamivåg chockeras vi igen, hur kunde detta hända undrar vi? Hur kan en sådan katastrof bara dimpa ner från himlen (eller upp från havet snarare), trots att städer, oljerafinaderier och kärnkraftverk byggts i dessa områden? Jag menar, jorden är ju djävligt oförskämd, och grym som utsätter människan för dessa fruktansvärda katastrofer, på platser vi valt att bygga på. Att det råkar finnas taktoniska jordplattor som ständigt rör på sig under dessa platser verkar inte finnas i våra medvetanden. Vi bygger där vi vill bygga, så får jorden och naturen anpassa sig efter det.
Här är en video om Island som alltid får mig på gott humör, både musiken och de härliga klippen, jag får vårkänslor och reslust, man kanske borde ta ett plan till Island över helgen bara för att man kan!
Kycklinglycka
Titta vilken sötnos som har kläckts hos oss, vad är det med djurbebisar som får en att smälta? Jag har väl ungefär 20 hönor och en tupp som förser oss med ägg och gott sällskap, och en och annan coq au vin om man har tur. Dessutom hjälper de oss att ”städa trädgården” och så gödslar de samtidigt. Höns är A och O när det gäller självhushållning. Och varje gång man går för att hämta ägg så är det som julafton, man vet aldrig riktigt hur många, hur stora och vilken färg man får.
Oj vad skönt att inte vara singel
När jag tänker tillbaka på mina år som singel minns jag de åren som en ångestfylld tid i mitt liv. Att ”hitta någon” är ju det som de flesta vill göra, men det är ju inte bara bara. Den första metoden, gå ut och träffa någon på krogen, ragga bäst på krogen, var dömd att misslyckas redan innan den provats. Jag var aldrig någon partypingla som kände mig som fisken i vattnet på storstadens inneställen, och inte heller särskilt benägen att inskränka mig till samtal om fylla eller hur kåt den andre parten kunde tänkas vara. Och om man nu skulle fallit för en av de där överförfriskade männen skulle man troligtvis inte pallat ett liv med honom. Krogen varje helg, och onsdagen kanske, torsdagen är ju skönt avslappnad på de flesta ställen. Söndagarna är ju röj, då kan man festa med barpersonalen ju. Äh, jag ville ju hitta någon som hellre satt hemma och myste om kvällarna, men hur gjorde man det? Man kunde ju knappast ringa på lägenhetsdörrar bara på måfå för att se om det var där han satt och myste i sin ensamhet och drömde om mig. Nej.
Nätdejting. Skapa profil. Försöka framställa sig som en rolig och trevlig människa, och intressant, men utan att för den saken ljuga för mycket så man skapade besvikelse vid eventuell kontakt. Oh, vad jag är öppen och mottaglig för kärlek, och impulsiv och spännande! Jag ääälskar att gå ut och festa, eller? Nej, det gjorde jag ju inte. Men man kan ju inte heller skriva att man hellre kräks än att sitta och prata med dem när de är överförfriskade?? Bitter? Jag?
Profilbild måste man ju ha, annars får man ingen uppmärksamhet alls. Ser jag verkligen ut så? Nä det kan jag väl inte göra, den där bilden som är 10 år gammal är väl mer jag…
Åh vad skönt att ha en guide med ”10 råd till dig som dejtar” för att skapa ännu lite mer prestationsångest om möjligt. Jag älskar djur. Förlåt. Jag hatar djur borde jag kanske skrivit?
Nej, jag är så glad att jag slipper det där tvångsmässiga letandet, och jag kommer göra mitt yttersta för att aldrig behöva hamna där igen. Fast damsuga, det är inte mitt jobb…
Nätdejting. Skapa profil. Försöka framställa sig som en rolig och trevlig människa, och intressant, men utan att för den saken ljuga för mycket så man skapade besvikelse vid eventuell kontakt. Oh, vad jag är öppen och mottaglig för kärlek, och impulsiv och spännande! Jag ääälskar att gå ut och festa, eller? Nej, det gjorde jag ju inte. Men man kan ju inte heller skriva att man hellre kräks än att sitta och prata med dem när de är överförfriskade?? Bitter? Jag?
Profilbild måste man ju ha, annars får man ingen uppmärksamhet alls. Ser jag verkligen ut så? Nä det kan jag väl inte göra, den där bilden som är 10 år gammal är väl mer jag…
Åh vad skönt att ha en guide med ”10 råd till dig som dejtar” för att skapa ännu lite mer prestationsångest om möjligt. Jag älskar djur. Förlåt. Jag hatar djur borde jag kanske skrivit?
Nej, jag är så glad att jag slipper det där tvångsmässiga letandet, och jag kommer göra mitt yttersta för att aldrig behöva hamna där igen. Fast damsuga, det är inte mitt jobb…
Välja skor
Vad var det jag sa?
Kärnkraft nej tack! Det har jag alltid tyckt. Visst förstår jag att vi behöver el, men de flesta strör ju el omkring sig som om det vore gratis, ja rent av som att man fick betalt för det. Det måste väl gå att få till bättre och hållbarare alternativ än kärnkraftverk som börjar läcka radioaktivitet över vår jord? Självklart tycker jag synd om alla Japaner som är i riskzonen för en katastrof, det är tråkigt för alla. Men det känns inte som raketforskning att förstå att saker kan hända om stora farliga anläggningar byggs på en av jordens mest geotermiskt aktiva områden.
fredag 11 mars 2011
Lyckad middag
En lyckad kväll är över, och vi är mätta och glada efter mycket god mat och dryck. Det där med social dining är tydligen en ny trend. Här ser ni vad vi fick att äta.
Kalvstek med kantarellsås (självklart hemplockade kantareller) och hemkokt rödvinbärs –och äppelgelé, och till det serverades ugnsgrillade grönsaker. Rött vin till det, och det blev en flaska 2008 Raccolto Nero d’Avola/CS, ett mycket gott vin som verkligen passade bra till maten. Till efterrätt blev det enkla alternativet med kaffe och kaka.
Kalvstek med kantarellsås (självklart hemplockade kantareller) och hemkokt rödvinbärs –och äppelgelé, och till det serverades ugnsgrillade grönsaker. Rött vin till det, och det blev en flaska 2008 Raccolto Nero d’Avola/CS, ett mycket gott vin som verkligen passade bra till maten. Till efterrätt blev det enkla alternativet med kaffe och kaka.
Kalvstek
Morgonens bestyr är avklarade, tvättade en maskin, diskade och började planera middagsbjudningen. Vi har bjudit in några vänner som vi inte träffat på ett tag. Som jag skrev tidigare skall det bli kalvstek med kantarellsås, egentillverkad gelé och ungsgrillade grönsaker. Jag älskar stekar! Maffiga köttstycken som efter lite förberedelse bara stoppas in i ugnen, och vips är den klar. Man kan nästan inte misslyckas med en stek. Jag brukar sällan använda termometer utan sätter in den på tid.
Jag ugnssteker i 160-180°C, och här är de ungefärliga tiderna jag går efter:
Lätt stekt – 25-30 minuter för varje 500 g + ca. 10 minuters vila innan servering.
Värmen i mitten av steken är då 55-60°C och köttet är rödrosa ti mitten och saftigt.
Mediumstekt – 30-35 minuter för varje 500 g + ca. 10 minuters vila innan servering. Värmen i mitten av steken är då 60-65°C och köttet är lite rosa i mitten och ganska saftigt.
Välstekt – 30-40 minuter för varje 500 g + ca. 10 minuters vila innan servering.
Värmen i mitten av steken är då 70-75°C och köttet är ljusbrunt i mitten och något saftigt.
Jag ugnssteker i 160-180°C, och här är de ungefärliga tiderna jag går efter:
Lätt stekt – 25-30 minuter för varje 500 g + ca. 10 minuters vila innan servering.
Värmen i mitten av steken är då 55-60°C och köttet är rödrosa ti mitten och saftigt.
Mediumstekt – 30-35 minuter för varje 500 g + ca. 10 minuters vila innan servering. Värmen i mitten av steken är då 60-65°C och köttet är lite rosa i mitten och ganska saftigt.
Välstekt – 30-40 minuter för varje 500 g + ca. 10 minuters vila innan servering.
Värmen i mitten av steken är då 70-75°C och köttet är ljusbrunt i mitten och något saftigt.
Frukostägg
Nu känner jag att jag har fått energi för att planera dagen och de saker som skall göras.
*Plantera fröer av chili, riddarsporre och smultron
*Handla
*Förbereda middagsbjudning med kalvstek
Inte så mycket men ändå nog, planteringen får jag inte dra på längre. Jag har för vana att tro att saker gör sig själva men så är inte fallet. Fröna måste sås av mig, och helst idag. För imorgon är det andra fröer som skall ned i jorden, och jag har fortfarande inte tagit itu med en miljon sticklingar jag har sedan jag klippte ner pelargonerna för någon vecka sedan.
torsdag 10 mars 2011
Kinesiskt örtte
Ikväll springer jag mellan datorn och spisen, det är nämligen så att jag kokar te. Ah, gott! Kanske ni tänker då, men det är det inte alls. Raka motsatsen för att vara helt ärlig. Jag börjar från början, eller inte helt från början, jag vill inte trötta ut er det första jag gör.
Jag och min sambo har försökt bli gravida i nästan två år. Det går inte så bra, inget händer liksom. Olika metoder har prövats och nu har jag kommit till den äckliga temetoden. Jag såg ett inslag om alternativmedicin på ”Malou efter 10” för några månader sedan, de intervjuade en kinesisk örtläkare som heter Dr. Yang. Jag sökte upp henne i Stockholm för att få behandling för min barnlöshet och hon gav mig en Kinesisk diagnos med hjälp av puls och tungdiagnostik. Först när jag kom så fyllde jag i ett formulär med frågor om mig och symptom osv. Sedan kom Dr. Yang och frågade alla möjliga konstiga frågor samtidigt som hon kände på min puls, ungefär en minut på varje handled. Hon kom fram till att min kropp var i obalans och inte kunde bli gravid innan balansen återställts. Detta skulle göras med örtte då jag inte ville prova akupunktur.
Jag fick ett antal påsar med speciella Kinesiska läkeörter som jag kokar till te några gånger i veckan. Smaken är minst sagt oangenäm, men vad gör man inte? Vid varje återbesök upprepas metoden och jag får ett nytt te beroende på hur kroppen utvecklats. Jag har fått mer ork, bättre aptit, bättre blodcirkulation osv. sedan jag började, och nu närmar det nog sig ett avslut på behandlingen. Snart är jag i ”balans”! Jag kommer fortsätta att berätta om behandlingen och eventuella framsteg här i bloggen i framtiden, men nu skall jag gå och dricka te. Sedan väntar sängen. God natt!
Första försöket
Då har jag mot alla odds skaffat mig en blogg. Sedan bloggandet blev en del av vårt dagliga medvetande har jag i smyg tyckt att det är något fånigt och självfixerat på något sätt, att ha en egen blogg. Nu, år senare, har jag tänkt om. Jag vet inte riktigt varför jag ändrat uppfattning, och inte heller vad mitt eget mål för mitt bloggande är. Men det kommer säkert "í ljós" som det heter på isländska, i ljuset, eller i dagen på svenska. Det kommer att visa sig helt enkelt.
I den här bloggen kommer ni få följa mitt dagliga liv, med tankar och funderingar om det mesta. Min önskan om att bli gravid, taffliga försök att gå upp i vikt (ja du hörde rätt), min närmast maniska förmåga att dra igång projekt som aldrig blir något i slutändan, och mina försök att bli mer och mer självförsörjande med mat.
Jag kommer med största sannolikhet skriva om ämnen som odling, graviditet, livet på landet, djur, mat, träd, resor, trädgård, tv, höns, pengar och mycket annat.
Jag hoppas att ni finner min blogg intressant, och att jag lyckas hålla den vid liv mer än några dagar.
I den här bloggen kommer ni få följa mitt dagliga liv, med tankar och funderingar om det mesta. Min önskan om att bli gravid, taffliga försök att gå upp i vikt (ja du hörde rätt), min närmast maniska förmåga att dra igång projekt som aldrig blir något i slutändan, och mina försök att bli mer och mer självförsörjande med mat.
Jag kommer med största sannolikhet skriva om ämnen som odling, graviditet, livet på landet, djur, mat, träd, resor, trädgård, tv, höns, pengar och mycket annat.
Jag hoppas att ni finner min blogg intressant, och att jag lyckas hålla den vid liv mer än några dagar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)