När jag gick i gymnasiet var jag inte en av de mest motiverade eleverna. Jag satt på Oscars konditori istället för att gå på gympalektionerna, och nu, många år efteråt tror jag att det var ett väl avvägt beslut. Gympan var inget för mig. Gympa är fortfarande inget för mig.
Jag valde och vrakade mellan ämnena min skola erbjöd, och plockade ut guldkornen. Matten var inte ett av dem. Jag minns fortfarande att jag första året ofta ifrågasatte det läraren sade och frågade "varför" väldigt ofta.
En dag fick han väl nog, kom fram till mig och sade:
-Magnea, jag tror att du kan den matte du behöver. Du kan räkna ut hur mycket 20% rea är i butiken, och du fixar det där med plus och minus. Det är allt du behöver för framtiden, håller du med?
Jag var inte sen att hålla med. – Då behöver du nog inte gå på matten längre, tyckte läraren. Kila ner till expeditionen och anmäl att du hoppar av kursen, så är det klart sedan. Det är enkelt!
Vad tror ni jag gjorde? Det tog mig inte mer än några minuter att avsluta matten, for ever. Och jag tror jag klarat mig ganska bra sedan dess.
Nu är jag vuxen, och om jag har tur kanske även förälder om några år. Då måste man tänka annorlunda. Matte är viktigt (och roligt?)! Och självklart var det inte helt ok av läraren att uppmuntra ett avhopp, en riktig pedagog skulle uppmuntrat, inspirerat och skapat ett matteintresse hos mig. Det är nog inte så tokigt att skicka ut speciella ”matematik team” till skolorna. De kan ju förhoppningsvis i alla fall inspirera lärarna lite.
Såhär kommenterar tidningarna nyheten om expertteamet som skall skickas ut till skolorna: Aftonbladet, DN, SVD
På Intressant.se hittar ni massor av intressanta bloggar
På Bloggar.se hittar ni en lista på de mest bloggade ämnena i Sverige
Visar inlägg med etikett samhälle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett samhälle. Visa alla inlägg
onsdag 23 mars 2011
Matte är viktigt och roligt, men INGET för mig
fredag 18 mars 2011
Om osannolikheten av olyckor och vår förmåga att glömma
Idag snöar det, det har kommit flera centimeter och det ser inte ut att sluta på ett tag. Jag tror att det är det värsta snöovädret på ett år, minst. Det är i alla fall så jag kommer ihåg det. När snön smälte bort från grusvägarna på landet och vårblommorna tittat fram stoppade jag alla kalla vinterminnen längst bak i minnet.
Människans förmåga att glömma är en av våra största tillgångar, men även ett hot mot det moderna liv vi lever idag.
Jag tänker först och främst på kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan. Det var en olycka som inte kunde hända. Själva scenariot var så osannolikt, att ett högteknologiskt och välorganiserat land som Japan skulle råka ut för en ohanterbar situation som denna fanns bara inte på världskartan. Kärnkraften är ju säker, och kontrollerad. Det är ju därför vi har den trots att det livsfarliga kärnbrännslet måste lagras under jord i 100.000 år innan det brutits ned.
Att kärnkraftsolyckor hänt tidigare har vi självklart glömt bort, förträngt. Trots att det inte är mer än 32 år sedan olyckan i Harrisburg och endast 25 år sedan olyckan i Tjernobyl.
I Harrisburg, USA, bidrog olyckliga omständigheter och tekniska fel till en partiell härdsmälta, men som tur var läckte endast små mängder radioaktivitet ut.
I Tjernobyl, Ukraina (dåvarande Sovjetunionen), bidrog kombinationen reaktortypens konstruktion och ett operatörsfel, alltså den mänskliga faktorn till katastrofen.
Men detta hade vi ju valt att glömma. Och enligt sannolikhetsuträkningar borde en ny olycka av dessa slag inte kunna inträffa. Svensk kärnkraft är säker får vi höra, här behöver vi inte oroa oss, för i Sverige har vi glömt bort att den mänskliga faktorn samt innebörden av ordet ”olycka” existerar.
Tage Danielssons berömda sannolikhetsmonolog från 1979:
Människans förmåga att glömma är en av våra största tillgångar, men även ett hot mot det moderna liv vi lever idag.
Jag tänker först och främst på kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan. Det var en olycka som inte kunde hända. Själva scenariot var så osannolikt, att ett högteknologiskt och välorganiserat land som Japan skulle råka ut för en ohanterbar situation som denna fanns bara inte på världskartan. Kärnkraften är ju säker, och kontrollerad. Det är ju därför vi har den trots att det livsfarliga kärnbrännslet måste lagras under jord i 100.000 år innan det brutits ned.
Att kärnkraftsolyckor hänt tidigare har vi självklart glömt bort, förträngt. Trots att det inte är mer än 32 år sedan olyckan i Harrisburg och endast 25 år sedan olyckan i Tjernobyl.
I Harrisburg, USA, bidrog olyckliga omständigheter och tekniska fel till en partiell härdsmälta, men som tur var läckte endast små mängder radioaktivitet ut.
I Tjernobyl, Ukraina (dåvarande Sovjetunionen), bidrog kombinationen reaktortypens konstruktion och ett operatörsfel, alltså den mänskliga faktorn till katastrofen.
Men detta hade vi ju valt att glömma. Och enligt sannolikhetsuträkningar borde en ny olycka av dessa slag inte kunna inträffa. Svensk kärnkraft är säker får vi höra, här behöver vi inte oroa oss, för i Sverige har vi glömt bort att den mänskliga faktorn samt innebörden av ordet ”olycka” existerar.
Tage Danielssons berömda sannolikhetsmonolog från 1979:
torsdag 17 mars 2011
Barnnappar istället för barnappar
Först trodde jag att det stod ”Bonnier satsar på barn-nappar” men så var inte fallet, nej det skulle vara "barnappar" det är de där små programmen som man kan ladda ner till sin Iphone eller Ipad, för allt som har pekskärm egentligen.
Jag ställer mig personligen lite tveksamt till denna nya utveckling, inte till affärsidén för den tror jag är utmärkt, utan till att barn skall leka med dessa teknikprylar.
Förr i tiden, när Bill Gates var liten, fanns få sådana tekniska leksaker. Nej, han fick utveckla sin genialiska tekniska förmåga med byggklossar och en och annan tågbana kanske. Då fick man själv klippa och klistra, bygga, göra själv och testa vad som gick och inte gick. Går det att stapla okokta ägg på varandra? Let´s try it. Nä, det var ingen bra idé. Och det är ju så barn funkar. De skall prova, misslyckas först för att förfina sina metoder tills de äntligen lyckas med sina projekt. Utvecklas.
Men nu plötsligt går vi ett stort kliv förbi TVn, den ofta flitigt använda barnvakten, och ger ungen en mobiltelefon. Hela den där händigheten som behövts tidigare är nu ganska onödig, så länge som man är snabb med tumme eller pekfinger.
Läs även andra bloggares åsikter om Barnappar, Bonnier, Bill Gates, barnappar, barnleksaker, teknik, nappar
Eller andra intressanta inlägg i andra frågor på http://intressant.se/intressant
Jag ställer mig personligen lite tveksamt till denna nya utveckling, inte till affärsidén för den tror jag är utmärkt, utan till att barn skall leka med dessa teknikprylar.
Förr i tiden, när Bill Gates var liten, fanns få sådana tekniska leksaker. Nej, han fick utveckla sin genialiska tekniska förmåga med byggklossar och en och annan tågbana kanske. Då fick man själv klippa och klistra, bygga, göra själv och testa vad som gick och inte gick. Går det att stapla okokta ägg på varandra? Let´s try it. Nä, det var ingen bra idé. Och det är ju så barn funkar. De skall prova, misslyckas först för att förfina sina metoder tills de äntligen lyckas med sina projekt. Utvecklas.
Men nu plötsligt går vi ett stort kliv förbi TVn, den ofta flitigt använda barnvakten, och ger ungen en mobiltelefon. Hela den där händigheten som behövts tidigare är nu ganska onödig, så länge som man är snabb med tumme eller pekfinger.
Läs även andra bloggares åsikter om Barnappar, Bonnier, Bill Gates, barnappar, barnleksaker, teknik, nappar
Eller andra intressanta inlägg i andra frågor på http://intressant.se/intressant
måndag 14 mars 2011
Svenskars oförmåga att vara tacksamma
Idag var det dags för ännu ett besök hos Dr. Yang. Då jag är mycket tacksam för alla de förbättringar av min hälsa jag fått med hennes hjälp tänkte jag visa min tacksamhet genom att ge henne ett paket av mina finaste ägg. Jag är tacksam för att hon tar sig tid att hjälpa mig, trots att hon tar väldigt bra betalt för det.
När jag bodde i Japan för många år sedan lärde jag mig att Japaner gärna visar sin tacksamhet gentemot t. ex. sin läkare genom att ge dem något de själv har tillgång till. En läkare jag kände fick postpaket nästan varje vecka, ibland en låda vackra och goda äpplen från någon som hade fruktträd hemma, ibland ägg och någon gång en fin köttbit från en bonde som var tacksam för doktorns hjälp. Det är inte gratis att gå till läkaren i Japan, tvärt emot, men ändå ville dessa människor visa sin uppskattning för den hjälp de hade fått av en professionell yrkesman.
I Sverige skulle få komma på tanken att ta med en påse nyupptagna potatisar till snickaren för väl utfört arbete, och än mindre till sin doktor eller läraren på barnens skola. För här i Sverige skall vi inte behöva tacka för de tjänster vi tar emot, särskilt inte om det är skattefinansierade sådana. Vi svenskar är vana att få saker gratis, eller till ett lågt pris (som vi ändå ofta klagar på) och ser det kanske därför som självklart att vi inte ens behöver tacka. Vi har ju för bövelen betalat skatt i hela vårt liv!
Jag uppmanar alla att visa lite mer tacksamhet i vardagen, tacka försäkringskassetanten för att hon svarade vänligt på de frågor jag hade, eller för en bra lektion i skolan. För det är inte självklart att yrkesmannen i fråga vet att vi uppskattar dess arbete, om vi ingenting säger.
När jag bodde i Japan för många år sedan lärde jag mig att Japaner gärna visar sin tacksamhet gentemot t. ex. sin läkare genom att ge dem något de själv har tillgång till. En läkare jag kände fick postpaket nästan varje vecka, ibland en låda vackra och goda äpplen från någon som hade fruktträd hemma, ibland ägg och någon gång en fin köttbit från en bonde som var tacksam för doktorns hjälp. Det är inte gratis att gå till läkaren i Japan, tvärt emot, men ändå ville dessa människor visa sin uppskattning för den hjälp de hade fått av en professionell yrkesman.
I Sverige skulle få komma på tanken att ta med en påse nyupptagna potatisar till snickaren för väl utfört arbete, och än mindre till sin doktor eller läraren på barnens skola. För här i Sverige skall vi inte behöva tacka för de tjänster vi tar emot, särskilt inte om det är skattefinansierade sådana. Vi svenskar är vana att få saker gratis, eller till ett lågt pris (som vi ändå ofta klagar på) och ser det kanske därför som självklart att vi inte ens behöver tacka. Vi har ju för bövelen betalat skatt i hela vårt liv!
Jag uppmanar alla att visa lite mer tacksamhet i vardagen, tacka försäkringskassetanten för att hon svarade vänligt på de frågor jag hade, eller för en bra lektion i skolan. För det är inte självklart att yrkesmannen i fråga vet att vi uppskattar dess arbete, om vi ingenting säger.
lördag 12 mars 2011
Island och vårkänslor och naturkatastrofer
Det här med naturkatastrofer börjar bli mer och mer inne, det verkar liksom vara hett just nu. Och så har det väl varit några år nu, de kommer med täta jämna mellanrum och på något sätt blir vi alltid så förvånade.
Ta vulkanutbrottet på Island förra året till exempel. Alla visste väl att det fanns vulkaner där, och om det finns vulkaner, kommer troligtvis ett utbrott förr eller senare. Man hoppas alltid på senare men det blir oftare och oftare förr. Och när det kommer lamslås halva världen, för nu kan vi minsann inte utnyttja våra mänskliga rättigheter, att flyga kors och tvärs bara för att vi kan och har råd, och lust. För varför skall vi stanna i Sverige över helgen när vi kan åka och shoppa på H&M i London???
Nu när Japan har drabbats av skalv och tsunamivåg chockeras vi igen, hur kunde detta hända undrar vi? Hur kan en sådan katastrof bara dimpa ner från himlen (eller upp från havet snarare), trots att städer, oljerafinaderier och kärnkraftverk byggts i dessa områden? Jag menar, jorden är ju djävligt oförskämd, och grym som utsätter människan för dessa fruktansvärda katastrofer, på platser vi valt att bygga på. Att det råkar finnas taktoniska jordplattor som ständigt rör på sig under dessa platser verkar inte finnas i våra medvetanden. Vi bygger där vi vill bygga, så får jorden och naturen anpassa sig efter det.
Här är en video om Island som alltid får mig på gott humör, både musiken och de härliga klippen, jag får vårkänslor och reslust, man kanske borde ta ett plan till Island över helgen bara för att man kan!
Ta vulkanutbrottet på Island förra året till exempel. Alla visste väl att det fanns vulkaner där, och om det finns vulkaner, kommer troligtvis ett utbrott förr eller senare. Man hoppas alltid på senare men det blir oftare och oftare förr. Och när det kommer lamslås halva världen, för nu kan vi minsann inte utnyttja våra mänskliga rättigheter, att flyga kors och tvärs bara för att vi kan och har råd, och lust. För varför skall vi stanna i Sverige över helgen när vi kan åka och shoppa på H&M i London???
Nu när Japan har drabbats av skalv och tsunamivåg chockeras vi igen, hur kunde detta hända undrar vi? Hur kan en sådan katastrof bara dimpa ner från himlen (eller upp från havet snarare), trots att städer, oljerafinaderier och kärnkraftverk byggts i dessa områden? Jag menar, jorden är ju djävligt oförskämd, och grym som utsätter människan för dessa fruktansvärda katastrofer, på platser vi valt att bygga på. Att det råkar finnas taktoniska jordplattor som ständigt rör på sig under dessa platser verkar inte finnas i våra medvetanden. Vi bygger där vi vill bygga, så får jorden och naturen anpassa sig efter det.
Här är en video om Island som alltid får mig på gott humör, både musiken och de härliga klippen, jag får vårkänslor och reslust, man kanske borde ta ett plan till Island över helgen bara för att man kan!
Vad var det jag sa?
Kärnkraft nej tack! Det har jag alltid tyckt. Visst förstår jag att vi behöver el, men de flesta strör ju el omkring sig som om det vore gratis, ja rent av som att man fick betalt för det. Det måste väl gå att få till bättre och hållbarare alternativ än kärnkraftverk som börjar läcka radioaktivitet över vår jord? Självklart tycker jag synd om alla Japaner som är i riskzonen för en katastrof, det är tråkigt för alla. Men det känns inte som raketforskning att förstå att saker kan hända om stora farliga anläggningar byggs på en av jordens mest geotermiskt aktiva områden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

